nu är jag helt slut, och det är på riktigt. heeeeeeelt slut. träningsverken som satt sig i min kropp är inte måttlig, sen en fotbollsträning på det känns ju sådär galet perfekt. gud vad jag ogillar sport ibland, men skulle aldrig klara mig utan det! sen att det finns en miljon saker man stör sig på är en annan femma, men framförallt en sak jag har svårt att förstå att människor inte kan använda sig av, sanningen. man behöver inte alltid vara den som ska glänsa med en stor lögn och försöka få människor att tro att man är någon man inte är. sen att ge en annan människa falska förhoppningar, vem tror man då att man är? det är helt sjukt och jag orkar inte med det längre. skärpning tack!

fullspäckat program fram tills december i år, med start nästa helg. jag älskar handboll och fotboll, men vad hände med resten?